Höstbrev från Shridaya
Oktober 2014
Hej på er alla, från ett ”höstigt” Dharmagiri. Löven har nu definitivt lämnat träden och ligger gula och blöta på marken. De dagar det inte regnar – och de har inte varit så många - har ägnats åt till att kratta, höststäda trädgårdslandet och klippa ner de färdigblommade blomsterstänglarna. Jag tycker så mycket om de här årstidsmarkeringarna, att få vara ute och följa med i naturens (ständiga) förändring. Denna årstid dock alltid med ett stänk av vemod, där jag betraktar fågelstrecken när de far mot sydligare breddgrader. Har så sakteliga börjat med att ge fåglarna mat, så de blir lite rustade inför kylan.
Det är också en skön känsla att få komma in till värmen i huset, efter att ha varit ute i det regniga (o)vädret. Känner en sådan tacksamhet för det, mina tankar går ofta till alla hemlösa och tiggare som inte har samma möjlighet som jag att skydda mig från kylan som nu rullar in.
Jag har fått en nära tillfällig människo-granne! En gfr-mitra gör en nära tvåveckors ensamretreat i röda huset. Det är trevligt att se ljusen släckas och tändas och veta att vi kanske ibland sitter och mediterar samtidigt i våra respektive stora hus. Retreater har vi haft några stycken under oktober och vi började månaden med att hyra ut Dharmagiri för en helg till en i vår sangha som höll en Mindfulnesskurs här.
Två veckor senare hölls en introduktionsretreat med 14 deltagare som Bodhisakta och undertecknad ledde och med Anna Sol som organisatör. Därefter kvinnoretreat med tema meditation, som råkade bli överbokad med hela 27 anmälningar. De närmaste två dagarna innan start, avbokade dock 5 kvinnor på grund av sjukdom. Retreaten leddes av Hridayacandra och ”inhoppande” Padmachitta, Dhammasiri och undertecknad som också organiserade tillsammans med Carina. Taraka, som skulle ha lett retreaten tillsammans med Hridayacandra, blev oturligt nog för sjuk för att kunna komma.
Med metta
Shridaya
Höst Buddha, av Peter Milton. |
Hej på er alla, från ett ”höstigt” Dharmagiri. Löven har nu definitivt lämnat träden och ligger gula och blöta på marken. De dagar det inte regnar – och de har inte varit så många - har ägnats åt till att kratta, höststäda trädgårdslandet och klippa ner de färdigblommade blomsterstänglarna. Jag tycker så mycket om de här årstidsmarkeringarna, att få vara ute och följa med i naturens (ständiga) förändring. Denna årstid dock alltid med ett stänk av vemod, där jag betraktar fågelstrecken när de far mot sydligare breddgrader. Har så sakteliga börjat med att ge fåglarna mat, så de blir lite rustade inför kylan.
Det är också en skön känsla att få komma in till värmen i huset, efter att ha varit ute i det regniga (o)vädret. Känner en sådan tacksamhet för det, mina tankar går ofta till alla hemlösa och tiggare som inte har samma möjlighet som jag att skydda mig från kylan som nu rullar in.
Jag har fått en nära tillfällig människo-granne! En gfr-mitra gör en nära tvåveckors ensamretreat i röda huset. Det är trevligt att se ljusen släckas och tändas och veta att vi kanske ibland sitter och mediterar samtidigt i våra respektive stora hus. Retreater har vi haft några stycken under oktober och vi började månaden med att hyra ut Dharmagiri för en helg till en i vår sangha som höll en Mindfulnesskurs här.
Två veckor senare hölls en introduktionsretreat med 14 deltagare som Bodhisakta och undertecknad ledde och med Anna Sol som organisatör. Därefter kvinnoretreat med tema meditation, som råkade bli överbokad med hela 27 anmälningar. De närmaste två dagarna innan start, avbokade dock 5 kvinnor på grund av sjukdom. Retreaten leddes av Hridayacandra och ”inhoppande” Padmachitta, Dhammasiri och undertecknad som också organiserade tillsammans med Carina. Taraka, som skulle ha lett retreaten tillsammans med Hridayacandra, blev oturligt nog för sjuk för att kunna komma.
Med metta
Shridaya
Comments
Post a Comment